Galleri 3

HIMMELSTALUND. NORRKÖPING. vildsvinsjakt

Himmelstalund. Vildsvinsjaktmotivet föreställer en dramatisk konfrontation mellan mänskliga figurer beväpnade med spjut och ett stort vildsvin, tillsammans med jakthundar. Vissa källor menar att sådana jaktscener återspeglar ritualer från bronsåldern, hjältesagor, eller narrativa representationer av kulturellt betydelsefulla händelser. Skalan på vissa element som de överdimensionerade djuren har, kan understryka deras mytiska eller rituella betydelse.

Sådana scener berikar vår förståelse för livet under bronsåldern, där jakten hade en central roll. I kombination med de närliggande bosättningslämningarna tyder bilderna på att Himmelstalund var en plats som var både bebodd och kulturellt betydelsefull.

En omfattande studie av Anna Wessman (2021) fördjupar sig i jaktscener som denna från Himmelstalund. Hon konstaterar att avbildningar av vildsvinsgrupper är vanliga i skandinaviska bronsåldersristningar, vilket stärker deras symboliska och möjligen säsongsmässiga betydelse. Dessa scener visar ofta en eller flera jägare (ibland med hundar) som förföljer ett framträdande vildsvin.

I ett uppmärksammat exempel vid Himmelstalund står ett vildsvin med en fallos och eventuellt testiklar, vilket möjligtvis understryker maskulinitet eller potens.

Urspunglig avbildning av vildsvinsjaktscenen, belägen i Himmelstalund, Norrköping.

En illustration av Arthur Nordén.

Källor:

Östergötlands Bronsålder. Arthur Nordén. Linköping. 1925

Hällristningar i Norrköping. En vägvisare. Norrköpings Stadsmuseum. 1999.

Animals on Display (Animal Motifs, Human-Animal Relations and Social Semiotics in the Bronze Age Rock Carvings from Enköping and Norrköping). Författare: Anna Wessman. Research Gate. 2018.

Akryl. 100 x 80 cm. Produktionsår: 2025

HÄSTHOLMEN. Ödeshögs kommun. bemannaT skepp

Hästholmens hällristningar, upptäckta 1873 på berghällar i en åker, utgör en fascinerande kapsel av historia, skulpterad av människohand på en istidsslipad berghäll.

Skeppsmotiv är vanligt förekommande bland ristningarna. Några av Hästholmens skepp är prydda med bemanningsstreck, som symboliserar människor ombord. Unika avbildningar förekommer på vissa skepp. Vissa tolkningar antyder bröllopsscener eller bågskyttar, medan senare tolkningar föreslår paddlande människor, kanske med en bågskytt ombord.

Bemannat skepp från Hästholmen där bemanningen ser ut att hålla i skaft till paddlar.
Här kan man ana en kultplats dit människor kan ha färdats långväga över Vättern eller via nu försvunna sjöar och vattendrag.

Bild hämtad ur boken Hällristningar och Hällristare. Foto: Tom Carlsson.

Källor

Länsstyrelsen Östergötland

Uddautflykter

Acryl. 50 x 61 cm. Produktionsår: 2025

Gärstad. Linköping. SOLHÄST

Solhästen i Gärstad upptäcktes 2009, då ett unikt solhästmotiv identifierades, det första av sitt slag som hittats på Sveriges östkust. Hällristningen föreställer en stiliserad häst vänd mot öster, med ett linjärt ”tygelband” som sträcker sig bakåt till en skålgrop.

Inom den skandinaviska bronsålderns kosmologi tolkas solhästmotivet som en mytologisk häst som för solen över himlen, liknande den berömda Trundholms solvagnen. Gärstadristningen speglar denna solsymbolik genom att knyta hästen till en solskiva (representerad av skålgropen).

Stilanalys antyder att Gärstads solhäst kan dateras till äldre bronsålder.